Alltså påriktigt. Jag brukar tänka på vilken tur att jag just har dom som vän. Och ni vet den där känslan när man känner att man inte skulle klara sig utan den människan vid sin sida? Där har man äkta vänner. De bästa.

Och jag är så jävla glad att jag känner så med mina närmsta. Dom är guldvärda!

När man bråkar med någon och man sagt typ idiot sen den ljuger ihop att man sagt jävla fitta osv. Bitch pleaseeee, vill du bli kallas det eller? Thaha.

Och jag hatar det. Det kommer fram när det är pollen ute, skit kallt eller när jag helt plötsligt börjar rusha, alltså utan uppvärmning. Det gör så att jag inte kan visa mitt bästa jag ute på fotbolls planen eller på idrotten när vi har bip test. Hatar astma!!

1. Man blir trött av det. 2. Man får lite andnöd när man gråter hysteriskt. 3. Jag brukar gråta när jag blir riktigt arg och då känns det verkligen iiiiinte som att jag blir tagen på allvar.

Alltså gällande vaaad som helst. På ett prov t.ex. Kan jag inte ett tal, eller är inte säker då känns det som att mitt liv kommer sluta brevid en soptunna. Eller när man inte är säker på om ens vän verkligen är en bra vän. Eller osm man är osäker på sitt utséende. Men aaa u name it! Jag vill känna mig säker. Få en bra framtid, ha äkta vänner, tycka jag är fin osv osv.

T.ex när nån skriver på sin blogg ''aaa ass vi kom hem 2 minuter över 22!!!''. Man bara OJ. Congratz. Du blev precis flyttad till topp 3 på listan över världens coolaste.

Alltså jag känner typ att finns det någon finare än lååångt blondt (eller brun/rött) hår? NEJ DET GÖR DET INTE!! Haha, men påriktigt. Jag vill ha fiint och långt hår! Därför ska jag spara ut det! Och sen i sommar ska jag sola i Italien med citron ihåret... då blir det ljuuuusare! MUMMS!!

Don't Like Me? Have A Seat With The Rest Of The Bitches Waiting For Me To Giva A Fuck.